Historia

Karsholms historia

Egendomen Karsholm omnämndes första gången under 1300-talet. Huvudgården låg då på en ö, Husön, i norra delen av Oppmannasjön.

Slottet på ön

I skiftet mellan 1500- och 1600-tal tog man i anspråk den halvö där slottet numera ligger. En första kringbyggd fyrlängad anläggning stod klar runt 1620. Anläggningen inrymde då både bostad, stall och ekonomibyggnader.

Vattennivån i Oppmannasjön sänktes i slutet av 1800-talet med två meter. Platsen för slottets placering var från 1600-talets början fram till sjösänkningen snarast att beskriva som en ö nåbar via en smal landtunga. Efter sjösänkningen anlades trädgård och park på den nyblivna halvön.

Ägare genom tiderna

Under Skånes tid som en del av Danmark innehades egendomen av släkterna Galen (1300-tal), Krognos (1400-tal), Podebusk (1500-tal), Gyllenstierna (1600-tal) och Sehested (1700-tal). Även om ägarna bytte namn, och man någon gång hoppade mellan familjelinjer, fanns släktskap hela vägen.

Karsholm.Skanekarta.1758

Skånekarta från 1758. Karsholm har här felaktigt placerats vid östra stranden av Oppmannasjön.

Så sent som 1781, 123 år efter freden i Roskilde 1658 då Skåne blev svenskt, beordrade kung Gustaf III Anders Sehested, den siste ägaren i en lång släktlinje, att sälja egendomen till en av kungens vänner, Fredrik Ulrik von Rosen. Anders Sehested sägs ha varit den siste danske adelsmannen att äga arvejord i Skåne.

von Rosen följdes sedan av medlemmar av familjerna Ruuth, Piper och Stjernswärd. I några fall följde egendomen med en dotter till det nya ägarnamnet.

Slottet renoveras

De flesta av egendomens ägare, under både danska och svenska tiden, hade inte fast bostad på Karsholm. Istället ägde de flera egendomar av vilka någon av de andra utgjorde basen för ägarens boende. Med tiden förföll därför slottet. Dess ekonomibyggnadsdel drabbades av brand under första halvan av 1800-talet.

Ulrik Thersners romantiserande gravyr från 1816 visar det äldre Karsholm, före Zwingmanns renovering.

Ulrik Thersners romantiska gravyr från 1816 visar det äldre Karsholm som det såg ut före Zwingmanns renovering.

Rudolf Hodder Stjernswärd genomförde 1860 till 1862 en omfattande renovering av slottets yttre. Därmed fick slottet det utseende det bär idag. Man raserade då stall- och ekonomibyggnadsdelarna. Istället uppförde man nya ekonomibyggnader där gårdsanläggningen ligger idag. Slottets yttre omgestaltades i Christian IV-stil av danske arkitekten Christian Zwingmann. Förebilden hämtades från holländsk renässans. Zwingmann var tidens modearkitekt. Han omgestaltade också de skånska slotten Marsvinsholm, Kulla Gunnarstorp och Vrams Gunnarstorp.

Familjen Treschow

1869 återställs ordningen då egendomen köps av dansken Michael Treschow. Efter ett långt arbetsliv i Norge önskade han dra sig tillbaka på Karsholm. Michael Treschow fortsatte upprustningsarbetet och genomförde en renovering av slottsinteriörerna. De flesta av stallarna och ekonomibyggnaderna med gråstensväggar på gården uppfördes vid denna tid.

Idag ägs och drivs Karsholms gods tillsammans av Frederik Treschow (med fyra femtedelar) och hans far Peder Treschow (med en femtedel). Slottet bebos av Frederik Treschow med familj.

Recent Posts